?ngestdämpande i avloppsvattnet ger abborrar längre liv

?ngestdämpande läkemedel som letar sig ner i vattendrag fr?n renat avloppsvatten kan öka överlevnaden hos abborrar. Det visar en grupp Ume?forskare i en studie som kan förändra uppfattningen om läkemedelsföroreningarnas effekter.

Hur läkemedel som introduceras p? den svenska marknaden p?verkar vattenlevande organismer bedöms utifr?n tester som utformats av den europeiska läkemedelsmyndigheten, EMA. Resultaten fr?n dessa tester ligger sedan till grund för den information om miljöp?verkan som de svenska konsumenterna f?r. En studie som forskare vid Ume? universitet publicerar i tidskriften Environmental Research Letters visar att det finns systematiska fel i dagens tester, vilket ökar riskerna att missa ekologiskt relevanta effekter av läkemedel i miljön.
? Felet ligger bland annat p? en konceptuell niv? där man väljer att undersöka hur giftiga olika substanser som konstrueras för att förbättra hälsan för människor är för vattenlevande organismer. V?ra studieresultat visar att man i större utsträckning borde testa de farmakologiska effekter som kan uppkomma hos dessa organismer och man m?ste dessutom vara öppen för att dessa effekter tar sig uttryck som inte g?r att mäta med traditionella metoder, säger Jonatan Klaminder, docent vid institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, Ume? universitet, som är studiens huvudförfattare.
I studien har forskarna undersökt abborrar som har behandlats med ?ngestdämpande läkemedel, i koncentrationer som understiger de som har uppmätts i avloppsvatten i Europa. Resultaten visar att dessa fiskar hade en högre överlevnad än fiskar som fick simma i rent vatten. Enligt Jonatan Klaminder kan detta förklaras av att fiskar som simmat i vatten med ?ngestdämpande läkemedel ändrade sitt beteende genom att bli mer aktiva, mindre sociala och effektivare när det gäller att hitta mat.
Forskarna anser att dagens tester kan leda till att man missar de miljöeffekter som uppkommer av läkemedelsrester i avloppsvattnet när man enbart letar efter dess skadliga effekter och dessutom enats om ett analysförfarande som gör det praktiskt omöjligt att upptäcka eventuella positiva effekter p? hälsan hos utsatta organismer.
? Att en art eller population gynnas av att ett visst läkemedel finns i ett vattendrag kan medföra stora ekologiska konsekvenser, eftersom den art som gynnas i värsta fall kan konkurrera ut andra arter, säger Tomas Brodin, ekolog och forskare vid institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, samt medförfattare till studien.
Forskarna poängterar att de positiva hälsoeffekter som uppmätts för fiskarna i den aktuella studien uppkom i en artificiell laborativ miljö, vilket gör det sv?rt att bedöma vilka effekterna skulle bli i en komplex naturlig miljö. Forskargruppen anser dock att läkemedelsmyndigheterna behöver utforma nya tester, med ekologiskt fokus, men även skärpa den metodik som används vid dagens tester för att riskklassa miljöeffekter av läkemedel.
? Problemet är att vi med dagens tester inte studerar ekologiskt relevanta beteendeeffekter i n?gon större utsträckning. I de f?tal tillfällen de görs används dessutom fiskar som är uppvuxna i en laborativ miljö, i m?nga generationer, vilket gör att de har tappat delar av sin naturliga beteenderepertoar. Det gör i sig att det blir problematiskt att dra ekologiskt relevanta slutsatser av testerna, säger Jonatan Klaminder.
För mer information om studien, kontakta gärna:
Jonatan Klaminder, docent vid institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, Ume? universitet.
Telefon: 090-786 95 54, 070-234 18 68
E-post: [email protected]
Läs studien i Environmental Research Letters

Ume? universitet
Ume? universitet är ett av Sveriges största lärosäten med drygt 32 000 studenter och 4300 anställda. Här finns internationellt väletablerad forskning och en stor m?ngfald av utbildningar. V?rt campus utgör en inspirerande miljö som inbjuder till gränsöverskridande möten ? mellan studenter, forskare, lärare och externa parter. Genom samverkan med andra samhällsaktörer bidrar vi till utveckling och stärker kvaliteten i forskning och utbildning.7100Skicka som e-post
Share this

Authors
Top