De löser problemet med arsenik i vattnet

Varje ?r utsätts miljontals människor i Bangladesh för arsenik via dricksvattnet. I ett projekt som leds av KTH-professorn Prosun Bhattacharya har man skapat en metod för att hitta dricksvatten med l?ga eller inga halter av arsenik.
Listan över allvarliga konsekvenser beroende av konsumtion av arsenik kan göras mycket l?ng, och en klart ökad risk för olika former av cancer är en av punkterna p? den. Därför har forskningsprojektetet SASMIT ett tydligt uppdrag: Att hitta dricksvattnet i Bangladesh som inte leder till arsenikförgiftning.
Det har forskarna lyckats väl med.
P? 1970- och 80-talet gjordes en kraftsamling för att lösa problemet med den stora vattenbristen i världen, s? ocks? i Bangladesh. En rad nya brunnar grävdes, och idag finns upp?t tio miljoner stycken i landet. Det är bara det att man i början av 90-talet upptäckte att m?nga av brunnarna var kontaminerade med arsenik.
Arseniken hamnar sedimenten i brunnarna efter att den bland annat transporterats med regnvatten fr?n Himalayas höjder via Ganges Brahmaputra-Meghnas flödessystem. D? arseniken är b?de doft- och färglös är den sv?r att upptäcka utan att testa dricksvattnet. N?got som inte löser problemet i sig, är sv?rt att göra p? 10 miljoner brunnar och som dessutom kostar pengar.
Forskningsprojektet SASMIT har nu p?g?tt i över fyra ?r, och med det har ett flertal fina resultat uppn?tts.
För det första s? har Prosun Bhattacharya tillsammans med de andra forskarna skapat ett sätt för de lokala vattenborrarna att avgöra var de ska borra efter färskvatten.
Forskarna har nämligen kommit fram till att färgen p? sedimentet som man kan f? upp via provborrningar visar huruvida en plats är bra eller inte för att fortsätta borra efter färskvatten. Färgen p? sedimentet berättar ifall vattnet inneh?ller mycket arsenik eller inte. Forskarna har sedan skapat en förenklad färgskala om fyra färger baserat p? de lokala vattenborrarnas färgseende och Munsells färgsystem som de snabbt och enkelt kan använda sig av genom att jämföra sedimentsfärgen med skalan.
? Vid utformandet av denna metod har vi tagit hänsyn till tre viktiga aspekter, nämligen de lokala vattenborrarnas roll och situation, kostnaden att borra efter vatten samt tillg?ngen till vatten med l?ga mängder arsenik, säger Prosun Bhattacharya.
Under processens g?ng har forskarna ocks? kommit fram till att man inte behöver borra jättedjupt för att hitta tillräckligt bra dricksvatten.
Numera brukar man borra för s? kallade Conventional deep tube wells (CDTW), p? ett djup av 250 meter. Det räcker dock med s? kallade “Intermediate deep tube wells (IDTW) p? 120 meter för att n? bra dricksvatten, med tillräckligt l?ga halter av arsenik och mangan. Detta innebär halverade kostnader för borrandet efter dricksvatten.
? Förutom dessa forskningsframsteg har SASMIT-projektet ocks? genererat 300 rörbrunnar, som kommer att försörja mer än 24 000 människor med dricksvatten. Med andra ord, genomförandet av SASMIT ute p? fältet har expanderat dricksvattentillg?ngen till byborna fr?n noll till 40 procent med de begränsade resurser projektet änd? haft, säger Prosun Bhattacharya.
Förutom Prosun Bhattacharya har bland annat även Mohammed Hossain (nationell koordinator av SASMIT-projektet vid NGO Forum for Public Health i Bangladesh), professorerna K Matin Ahmed och M Aziz Hasan (University of Dhaka, Bangladesh) och Mattias von Brömssen (avdelningschef p? Ramböll i Sverige) ing?tt i SASMIT.
SASMIT-projektet har finansierat av Global Program vid Swedish International Development Cooperation, SIDA.
För mer information, kontakta Prosun Bhattacharya p? 070 – 697 42 41 eller [email protected]
0100Skicka som e-post
Share this

Authors

Related posts

Top