En ojämlik digital generation

I teknisk mening har unga svenskar idag, oavsett klass, samma informationstillg?ng och samma möjligheter att knyta kontakter och göra sin röst hörd p? en potentiellt global skala. Trots det är det tydligt att de är olika benägna att tillvarata dessa möjligheter beroende p? klassbakgrund. Det säger Martin Danielsson, som nyligen disputerat vid Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping.
Populära benämningar som ?nätgenerationen? och ?digitala infödingar? bygger p? teknikromantiska idéer om att den digitala teknikutvecklingen har skapat en ny typ av människa som kommer att infria alla de förhoppningar som knutits till internet om en mer öppen, demokratisk och jämlik värld. En värld där s?dant som klass inte längre har n?gon vidare betydelse för människors livschanser och livsstilar. I avhandlingen ifr?gasätter Martin Danielsson dessa föreställningar och undersöker istället empiriskt hur ungdomar med olika klassbakgrund och utbildningsinriktning införlivar digitala medier i sina vardagsliv. Martin Danielsson har intervjuat 34 pojkar p? s?väl studieförberedande som yrkesförberedande gymnasieskolor och utbildningsprogram, dels i Göteborg och dels i en liten landsbygdskommun.
Resultatet styrker tidigare forskning som visar att det finns klasskillnader i ungdomars internetanvändning. Martin Danielsson har genom sin forskning bidragit med fördjupad kunskap kring hur skillnaderna uppst?r. Internetanvändningen är en integrerad del av ungas vardag. Den existerar inte i ett socialt och historiskt vakuum. Klasskillnaderna i pojkarnas relation till digitala medier följer därför ocks? ett välbekant mönster. De som kommer fr?n högutbildade familjer orienterar mot digitala mediepraktiker som kan ge fördelar i den vidare utbildnings- och yrkeskarriären, medan pojkar vars föräldrar har en lägre utbildningsniv? istället dras till praktiker som snarare st?r i strid med den dominerande skolkulturen. I den tekniska förändringen finns en social och kulturell kontinuitet som idéerna om internets transformativa potentialer och den ?digitala generationen? bidrar till att dölja.
– Med tanke p? att internettillg?ngen bland unga svenskar idag är i det närmaste allomfattande är det p? sätt och vis anmärkningsvärt att deras internetrelaterade förh?llningssätt och användningsmönster tycks vara s? tydligt strukturerade längs med sociala skiljelinjer. Detta understryker den grundläggande skillnaden mellan den digitala teknikens potentialer och hur den används i praktiken, men även att betydelsen av klass p? omr?det inte kan reduceras till en fr?ga om tillg?ng till teknisk utrustning och färdighet att använda internet. Det handlar ocks? om seglivade skillnader i smak, vanor och praktiker, säger Martin Danielsson.
– Avhandlingen är först och främst ett bidrag till den medie- och kommunikationsvetenskapliga grundforskningen, men jag tror att även lärare och andra inom skolväsendet kan använda resultaten för att reflektera kring sitt dagliga arbete med ungdomar, säger Martin Danielsson, som framg?ngsrikt försvarade sin doktorsavhandling i medie- och kommunikationsvetenskap vid Högskolan i Halmstad den 12 september.
Avhandlingens titel är ?Digitala distinktioner. Klass och kontinuitet i unga mäns vardagliga mediepraktiker?.
Opponent var professor André Jansson, Karlstads universitet. I betygsnämnden satt docent Stina Bengtsson, Södertörns högskola, professor emeritus Lars-?ke Engblom, Högskolan för lärande och kommunikation, Jönköping och docent Helena Sandberg, Lunds universitet. Ordförande var professor Ingegerd Rydin, Högskolan i Halmstad
Martin Danielsson är anställd vid Sektionen för hälsa och samhälle vid Högskolan i Halmstad och har varit doktorand vid Högskolan för lärande och kommunikation vid Högskolan i Jönköping.
För mer information, välkommen att kontakta
[email protected]
Tfn 035-16 79 83
Högskolan för lärande och kommunikation (HLK) är en av fyra fackhögskolor inom Högskolan i Jönköping. HLK erbjuder utbildningar inom lärande, kommunikation, internationellt arbete och personalvetenskap. Vid HLK finns fyra forskningsmiljöer: CHILD, Livsl?ngt lärande, Medie- och kommunikationsvetenskap samt Skolnära forskning. HLK har cirka 3700 studenter och cirka 140 anställda (2013).1000Skicka som e-post
Share this

Authors

Related posts

Top