SE

Forskning för mer effektiv etanolproduktion

Doktoranden Mofoluwake Moronfade Ishola visar i sin avhandling en ny process för att producera etanol av lignocellulosa*. I den kan flera steg göras simultant i separata reaktorer, vilket ger bland annat tidsbesparingar och bättre resultat.
? En förhoppning är att jag ska kunna föra över mina kunskaper fr?n studierna i Sverige till mitt hemland Nigeria, säger hon. Där har vi mycket cellulosaavfall fr?n skogar och jordbruk som vi skulle kunna göra etanol av i stället för att bara elda upp.
För att utvinna etanol fr?n lignocellulosa behöver man med hjälp av enzym f? cellulosakedjorna att bli glukosmolekyler (socker) och därefter jäsa och destillera sockret till etanol. Mofoluwake Moronfade Ishola har arbetat med att utveckla en process där tv? reaktorer kopplats ihop med en filtrering i mitten. Där har hon utvecklat möjligheten att använda cellulosa fr?n halm eller träavfall och i en integrerad men separerad process parallellt skapa glukosmolekylerna och jäsa dem.

Utmanande process

Förenklat kan man säga att ena reaktorn är en beh?llare där en sörja av cellulosa, enzymer och vatten ska omvandla cellulosamolekyler till sockerarter. Den andra reaktorn är en beh?llare med jäst som jäser sockret till etanol. Cellulosasörjan pumpas via ett membran fr?n den ena till den andra beh?llaren. Membranet släpper igenom socker som ska g? till jäsningen, men inte fasta delar fr?n cellulosasörjan.

? Utmaningen med den här processen var fr?n början att fasta partiklar täppte igen membranet mellan de olika reaktorerna efter ett kort tag, säger Mofoluwake Moronfade Ishola.

Men nu fungerar det allts?. En av hemligheterna är att pumpen som transporterar runt cellulosasörjan nu sl?s om s? att den g?r baklänges var femte minut.

? Innan jag hittade rätt inställningar har jag f?tt torka upp spilld sörja fr?n labbgolvet otaliga g?nger, berättar hon.
Sparar tid

Det finns flera fördelar med att göra stegen simultant men separata beh?llare. Det sparar tid och ger möjlighet att ?teranvända jästen g?ng efter g?ng, eftersom den inte blandas med sörjan. En annan fördel är att processen är mycket effektiv; när processen användes p? halm fr?n vete visade det sig att etanolen som producerades var klar mer koncentrerad än med konventionella metoder.

Mofoluwake Moronfade Ishola hoppas och tror att det ska g? att använda den här processen i stor, industriell skala. Den skulle i s? fall kunna användas för att göra bioetanol av cellulosaavfall fr?n till exempel jord- eller skogsbruk runt om i världen.
Fakta:
Avhandlingen Novel Applications of Membrane Bioreactors in Lignocellulosic Ethanol Production: Simultaneous Saccharification, Filtration and Fermentation (SSFF) Av doktoranden Mofoluwake Moronfade Ishola, vid Högskolan i Bor?s, Swedish Centre for Resource Recovery
Handledare: Mohammad Taherzadeh, Högskolan i Bor?s Bihandledare: Tomas Brandberg Disputation: 31 oktober 2014, rum E310, Högskolan i Bor?s, Allégatan 1, Bor?s
*lignocellulosa är ett begrepp för trä-, jordbruks- och skogsavfall och inneh?ller cellulosa, hemicellulosa och lignin.
Text & Foto: Lena M Fredriksson

Kontakt: Mofoluwake Moronfade Ishola, telefon 033-435 4585, e-post: [email protected]

———————————–
Högskolan i Bor?s bedriver utbildningar inom biblioteks- och informationsvetenskap, ekonomi och informatik, mode och textil, beteendevetenskap och lärarutbildning, teknik samt v?rdvetenskap. Campus ligger mitt i city, och vi har 13 300 studenter och 680 anställda.
Högskolan i Bor?s försöker ständigt minimera gapet mellan teori och praktik. Därför utbildas v?ra studenter nära arbetslivet. Vi satsar p? problembaserad forskning med tydliga professionskopplingar. V?ra studenter ska snabbt kunna fungera i yrkeslivet efter avlagd examen. Högskolan i Bor?s har fyra examensrättigheter att bedriva forskarutbildning inom tre omr?den: biblioteks- och informationsvetenskap, resurs?tervinning samt textil och mode.1200Skicka som e-post
Share this

Similar Posts