SE

Hallstavikgolfare till Student-VM

Jazzutbildningarna p? tv? av Sveriges folkhögskolor är lika prestigefyllda som den p? Musikhögskolan i Stockholm. Folkhögskolans roll är under förändring, det visar en ny avhandling fr?n Linköpings universitet.
Folkhögskolorna associeras ofta med deras arbete att ge sina studenter ?en andra chans? till högskolebehörighet. Men fr?n 1970-talet och fram?t har folkhögskolornas kursutbud blivit viktiga drivhus för kulturella karriärsatsningar. P? senare tid har utvecklingen gynnats av gymnasieskolans avreglering, som skapat fler estetiska grundutbildningar, och ett tilltagande intresse för musikeryrket.
? De musikaliska bildningsvägarna kan karaktäriseras som en pyramid, där en stor mängd ungdomar vill in. Men f? antas vid de mest ansedda utbildningsprogrammen och ännu förre förm?r överleva som yrkesmusiker, säger Erik Nylander, doktorand i pedagogik vid Linköpings universitet.
Hans avhandling, ?Skolning i jazz?, är den hitintills mest omfattande undersökningen som gjorts av folkhögskolornas musiklinjer och deras platser i det svenska utbildningslandskapet.
? Folkhögskolornas musikkurser har f?tt en viktig roll. De har utvecklats till en form av ?intermediära? utbildningar, de förbinder musikundervisningen p? kulturskolor, gymnasieskolor med högskoleprogrammen och arbetsmarknaden.
Bland musikutbildningarna p? folkhögskolorna är jazzutbildningarna de som anses mest prestigefyllda. Och bland jazzutbildningarna finns i sin tur en hierarki, där Skurup och Fridhems jazzlinjer är de tv? dominerande aktörerna med högst söktryck.
? Dessa utbildningar har en tydlig elitprofil och anses ligga i niv? med dem p? Kungliga Musikhögskolan. Synen p? folkhögskolan som en inkluderande institution utmanas, när man ser till de kulturella spetsutbildningarna och de h?rda auditionerna, säger Erik Nylander.
En annan utvecklingstrend Erik Nylander visar p? musikomr?det är att andelen sökande till folkhögskolelinjer med klassisk musik sjunkit ? samtidigt som jazzens utbildningsplatser blivit alltmer ?tr?värda.
? Jazzen har gjort en resa i genrehierarkin under 1900-talet. Fr?n att ha betraktats som l?g och kommersiell dansunderh?llning, betraktas den nu som en högst?ende och ?finkulturell? genre.
De som söker och kommer in p? jazzlinjerna ofta har en stor mängd ärvda och förvärvade tillg?ngar hemifr?n av ekonomisk, kulturell och musikalisk art.
? B?de jazzintresset och urvalet till dessa elitutbildningar har en slagsida mot unga män ur över- eller medelklass med stora mängder kulturellt kapital.
Erik Nylander disputerade den 2 juni 2014 med avhandlingen “Skolning i jazz. Värde, selektion och studiekarriär vid folkhögskolornas musiklinjer”.
Kontakt: [email protected], 070-258 46 28

Vill du ha mer nyheter fr?n Linköpings universitet? V?rt elektroniska nyhetsbrev LiU-nytt-e kommer varje torsdag med alla nyhetsartiklar som publicerats p? webben under den g?ngna veckan. Prenumerera här!02200Skicka som e-post
Share this

Artykuly o tym samym temacie, podobne tematy