SE

Hennes forskning kan öka arbetsförm?gan hos l?ngtidssjukskrivna

Det är en myt att l?ngtidssjukskrivna kvinnor inte vill jobba. Linda ?hlström, universitetsadjunkt i v?rdvetenskap vid Högskolan i Bor?s, har i sin avhandling studerat 324 av dessa kvinnor och de vill tillbaka i arbete. Hennes studier har lett fram till flera faktorer och ?tgärder som kan öka individernas arbetsförm?ga och öka ?terg?ngen i arbete.

I avhandlingen ? Improving Work Ability and Return to Work among Women on Long-term Sick Leave? har hon studerat l?ngtidssjukskrivna kvinnor. De flesta har muskuloskeletala besvär ? ofta nack- och skulderbesvär.

Kvinnorna arbetar inom human serviceyrken. Det innebär kommunal verksamhet som skola, omsorg, personliga assistenter, städ och skolkök men även inom administration och ledning. Kvinnorna bor i samma storstad i Sverige. M?nga av kvinnorna har dessutom även psykiska besvär som depression, utbrändhet och stress.

? Det stora antalet l?ngtidssjukskrivna har varit ett stort problem för samhället. När sjukskrivningsreglerna ändrades 2008 minskade antalet n?got. Men nu har det börjat stiga igen. Och det är fler kvinnor än män som är l?ngtidssjukskrivna, säger Linda ?hlström, som ocks? är sjuksköterska vid Arbets- och miljömedicin och disputerar nu vid Göteborgs universitet vid Sahlgrenska akademin och Institutionen för medicin.

Träning en viktig faktor

Ur gruppen valdes 60 kvinnor med nacksmärta slumpmässigt ut för en randomiserad studie. De fick prova olika ?tgärder ? interventioner. En grupp fick exempelvis testa intensiv styrketräning tillsammans med en coach när en annan grupp fick ha p? sig en biofeedback-väst som larmar när man g?r och spänner sig. Fr?n denna grupp har Linda ?hlström även intervjuat 16 av kvinnorna.

? Jag har kommit fram till flera viktiga slutsatser. En av dem är att en intervention med intensiv styrketräning kan användas för att minska smärtan och öka arbetsförm?gan, säger hon.

Hon har ocks? identifierat faktorer som kan underlätta ?terg?ng i arbete. De individer som hade rehabilitering och stödjande förh?llanden p? arbetsplatsen ökade sin arbetsförm?ga över tid.

? De här kvinnorna har varit sjuka länge. De arbetar ofta enligt en jojo-princip att de är sjukskrivna ett tag, arbetar ett tag och blir sjukskrivna igen. Kvinnorna har testat och prövat det mesta för att m? bättre.

? Man kan tycka att det är sunt förnuft att det underlättar om man känner sig välkommen p? arbetsplatsen, men det här var faktorer som faktiskt gjorde skillnad, fortsätter Linda ?hlström.

Slutligen har hon ocks? kommit fram till att en enkel fr?ga fr?n ett arbetsförm?geformulär: ? Hur skattar du din nuvarande arbetsförm?ga jämfört med ditt livs bästa?, där individen f?r göra uppskattningen p? en skala fr?n 1 till 10, kan användas som en indikator och komplement till det fulla fr?geformuläret för att skatta arbetsförm?gan.

? Nu hoppas jag att jag kan komma tillbaka till arbetsgivaren och berätta om mina resultat. Jag vill ocks? besöka exempelvis Försäkringskassan och Företagshälsov?rden där mina resultat kan vara till stor nytta, säger Linda ?hlström.

Om disputationen
Disputationen äger rum den 6 oktober vid Institutionen för medicin vid Avdelningen samhällsmedicin och folkhälsa, Göteborgs universitet. Kl. 9:00 i sal Hamberger, Medicinaregatan 16A.
Kontakt:
Linda ?hlström, telefon 033-435 4701. E-post: [email protected]

Text: Anna Kjellsson

———————————–
Högskolan i Bor?s bedriver utbildningar inom biblioteks- och informationsvetenskap, ekonomi och informatik, mode och textil, beteendevetenskap och lärarutbildning, teknik samt v?rdvetenskap. Campus ligger mitt i city, och vi har 13 300 studenter och 680 anställda.
Högskolan i Bor?s försöker ständigt minimera gapet mellan teori och praktik. Därför utbildas v?ra studenter nära arbetslivet. Vi satsar p? problembaserad forskning med tydliga professionskopplingar. V?ra studenter ska snabbt kunna fungera i yrkeslivet efter avlagd examen. Högskolan i Bor?s har fyra examensrättigheter att bedriva forskarutbildning inom tre omr?den: biblioteks- och informationsvetenskap, resurs?tervinning samt textil och mode.
Bifogade filer
0300Skicka som e-post
Share this

Artykuly o tym samym temacie, podobne tematy