Kvicksilvrets ursprung styr dess biotillgänglighet

Effektiviteten för bildning av metylkvicksilver och dess upptag i plankton i kustnära ekosystem är mycket olika beroende p? om kvicksilvret härrör fr?n atmosfären, bottensediment eller landavrinning. Forskare vid Ume? universitet och Sveriges lantbruksuniversitet bekräftar detta experimentellt i en ny studie som publiceras i tidskriften Nature Communications.
? V?r studie är den första som kan presentera data p? hur stora de här skillnaderna är. En slutsats vi kan dra är att det metylkvicksilver som bildas i marken och transporteras ut till kustomr?dena med avrinning ackumuleras effektivt i plankton och utgör en större källa till metylkvicksilver i fisk – och därmed ocks? exponering för människor – än vad man tidigare trott, säger Erik Björn, docent p? kemiska institutionen vid Ume? universitet och ledare för forskningsprojektet.
Kvicksilver förekommer i miljön till största del som oorganiska fasta former (mineraler) och i elementär form (som tidigare använts i termometrar). En liten del av detta kvicksilver omvandlas av bakterier i främst syrefattiga jordar och sediment till metylkvicksilver, ett nervgift som anrikas i vattenekosystemens näringsvävar till s? höga koncentrationer i fisk att det utgör ett hot mot människors hälsa och v?r miljö.
Att f? ner halten metylkvicksilver i fisk genom att reducera utsläppen av kvicksilver fr?n till exempel förbränning av fossila bränslen och sm?skalig guldutvinning är ett internationellt högt prioriterat miljöm?l. Den första internationella överenskommelsen n?ddes dock s? sent som förra ?ret under ledning av FNs miljöprogram. Hur snabbt halterna i fisk kan förväntas sjunka om utsläppen kan minskas beror till stor del p? hur stor andel av metylkvicksilver i fisk som kommer fr?n kvicksilver som nyligen släppts ut till miljön jämfört med de ?pooler? som under l?ng tid ackumulerats i sediment och jordar. Detta har tidigare varit oklart eftersom kunskap om de olika poolernas tillgänglighet för bildning och bioackumulering av metylkvicksilver har saknats. Experimentellt är det en stor utmaning att ta fram den typen av data.
Erik Björn och hans forskargrupp har använt en nyutvecklad metodik med isotopanrikat kvicksilver i avancerade experimentsystem p? mesokosm-laboratoriet vid Ume? marina forskningscentrum. Med hjälp av isotopmetodiken har forskarna kunnat simulera olika biogeokemiska ?pooler? av kvicksilver med avseende p? deras kemiska struktur och fördelning i ekosystemen. Dessa har sedan använts i experimentella slutna modellekosystem med intakta sedimentproppar och bräckvatten i mesokosm-anläggningen, vilken best?r av 12 stycken fem meter höga rör där ljus och temperatur kan detaljstyras.
De data forskargruppen tagit fram är viktiga för att kunna utveckla tillförlitliga modeller för kvicksilvers kretslopp i miljön.
? Vi tror att studien kommer att f? stor betydelse för nästa generation biogeokemiska modeller för kvicksilver, och framför allt för att förutse hur ändrade utsläpp av kvicksilver, klimatförändringar och olika typer av markanvändning i vattendragens tillrinningsomr?den kan p?verka halterna av metylkvicksilver i fisk, säger Erik Björn.
Studien har utförts av forskare vid Ume? universitet och Sveriges lantbruksuniversitet med expertkunskap inom analytisk kemi, biogeokemi, marin kemi och ekologi.
Forskningen har i huvudsak finansierats av Vetenskapsr?det, Kempestiftelserna, Knut & Alice Wallenbergs Stiftelse, karriärbidrag till Erik Björn fr?n Ume? universitet, Sveriges lantbruksuniversitet och Ume? marina forskningscentrum.
Originalartikel:
Sofi Jonsson, Ulf Skyllberg, Mats B. Nilsson, Erik Lundberg, Agneta Andersson och Erik Björn: Differentiated availability of geochemical mercury pools controls methylmercury levels in estuarine sediment and biota. Nature Communications. Volume 5 (2014). DOI: 10.1038/ncomms5624.
http://www.nature.com/ncomms/2014/140820/ncomms5624/full/ncomms5624.html
För mer information, kontakta gärna:
Erik Björn, kemiska institutionen
Telefon: 090-786 51 89
E-post: [email protected]
Högupplösta foton:
Kemisten Erik Björn i arbete p? Ume? marina forskningscentrum. Foto: Sofi Jonsson

Mesokosm-anläggningen vid Ume?marina forskningscentrum. Foto: Sofi Jonsson

Ume? universitet
Ume? universitet är ett av Sveriges största lärosäten med drygt 32 000 studenter och 4300 anställda. Här finns internationellt väletablerad forskning och en stor m?ngfald av utbildningar. V?rt campus utgör en inspirerande miljö som inbjuder till gränsöverskridande möten ? mellan studenter, forskare, lärare och externa parter. Genom samverkan med andra samhällsaktörer bidrar vi till utveckling och stärker kvaliteten i forskning och utbildning.0000Skicka som e-post
Share this

Authors

Related posts

Top