L?t maskiner plantera skogen

Mycket talar för fler planteringsmaskiner inom det framtida svenska skogsbruket, skriver Back Tomas Ersson i sin avhandling vid SLU. Dels överlever maskinplanterade skogsplantor i Götaland betydligt bättre än handplanterade, dels finns det en mycket hög potential att tekniskt förbättra planteringsmaskinernas produktivitet jämfört med manuell plantering.
För över 40 ?r sedan var det svenska skogsbruket optimistiskt: skogsplanteringen skulle, precis som avverkningen, mekaniseras. Men 1970- och 80-talens planteringsmaskiner planterade plantor p? ett d?ligt sätt och dödligheten var högre än vid manuell plantering. Idag är resultaten de omvända: maskinplanterade plantor överlever bättre än manuellt planterade plantor i Götaland. Men högre planteringskvalitet kostar mer, ibland är det upp till 25 procent dyrare att markbereda samt plantera plantor med maskin jämfört med maskinell markberedning med efterföljande manuell plantering. Därför är det högintressant att utveckla planteringsmaskinernas produktivitet.
Högre produktivitet möjligt
När Back Tomas Ersson undersökte hur plantor ska skickas fr?n plantskolan till planteringsmaskiner s? fann han att det är mest kostnadseffektivt att plantorna skickas i sin odlingskassett. Därmed skulle man kunna ladda planteringsmaskinerna kassettvis istället för plantvis som man gör idag. Tidsbesparingen skulle kunna vara betydande.
? Vi byggde ett nytt plantmagasin som laddas med odlingskassetter, och tidsstudier visade att laddningstiden kan halveras jämfört med dagens plantvisa laddning. Det nya plantmagasinet designades av ingenjörsstudenter vid Lule? tekniska universitet och har vidareutvecklats av ingenjörer utbildade vid Chalmers.
Tillsammans med studenter fr?n UMIT Research Lab vid Ume? universitet byggde Back Tomas Ersson ocks? en mängd olika typer av virtuella planteringsmaskiner. Dessa digitala vidunder planterade digitala plantor p? digitala hyggen olika snabbt beroende p? om de hade en eller tv? kranar, och om aggregaten hade ett eller flera planteringshuvuden. Tv? kranar per maskin visade sig inte vara särskilt produktivitetshöjande. Snabbast var maskiner med en kran och trehövdade aggregat.
? Produktiviteten p? det sydsvenska medelhygget ökade 70 procent med trehövdade aggregat jämfört med dagens enhövdade Bracke Planteraggregat. Detta är en avsevärd höjning, säger Back Tomas Ersson.
Fler planteringsmaskiner i framtiden?
Sammantaget bekräftar Back Tomas Erssons avhandling att det finns stor teknisk potential att öka produktiviteten och sänka kostnaden vid mekaniserad plantering med dagens planteringsmaskiner i södra Sverige. Etersom planteringsmaskinerna använder kranar för att markbereda punktvis blir markp?verkan mycket mindre än vid traditionell markberedning med harv eller skotardriven högläggning. Det blir ytterligare ett skäl att byta planteringsmetod i det svenska skogsbruket.
Jägmästare Back Tomas Ersson, institutionen för skogens biomaterial och teknologi, försvarar sin doktorsavhandling Koncept för mekaniserad plantering i södra Sverige den 10 oktober vid SLU i Ume?.
Avhandlingen ing?r i företagsforskarskolan FIRST och har gjorts p? uppdrag av
Södra skogsägarna.
Avhandlingen har publicerats elektroniskt: http://pub.epsilon.slu.se/11522

Mer information
Back Tomas Ersson
Institutionen för skogens biomaterial och teknologi, SLU
090-786 8201
[email protected]
SLU:s vision: SLU är ett universitet i världsklass inom livs- och miljövetenskaper.4000Skicka som e-post
Share this

Authors

Related posts

Top