Medeltida DNA ger forskare viktiga ledtr?dar om arter och sjukdomar

I en sex meter l?ng borrkärna fr?n Uppsalasjön Ekolns botten söker forskare fr?n Ume? universitet efter gammalt DNA i jakt p? information om historiska miljöer. Sjösedimentet kan avslöja när djur och växter kom till Sverige för första g?ngen och vilka sjukdomar som härjade vid den tiden.
Ny teknik gör det i dag möjligt att sp?ra DNA-rester fr?n djur och växter som spolats ut och hamnat p? sjöars botten. Dessa sedimenterade bottnar utgör p? s? sätt naturliga arkiv där genetisk information om vad som fanns och levde kring sjön för tusentals ?r sedan lagras. I en gemensam satsning tillsammans med forskare fr?n Uppsala universitet har Ume?forskarna p?börjat den första studien av sin typ i Sverige.
? Vi ska undersöka om vi kan hitta genetiska sp?r fr?n tidigt jordbruk, vars historiska utveckling är väl kartlagt i omr?det runt Ekoln. Med en sex meter l?ng borrkärna kommer vi ?tminstone tillbaka till medeltiden och kan d? förhoppningsvis sp?ra sjukdomar som till exempel pesten p? 1300-talet, säger Rolf Zale, lektor vid institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Ume? universitet.
Via A-DNA- och DNA-analyser av sedimentprover kan Rolf Zale och hans kollegor förhoppningsvis identifiera vilka sjukdomsalstrande bakterier som kom ut via avloppsvattnet till Fyris?n och sedan ut i Ekoln.
Kanske finns det i sedimentproven även svar p? när och hur masken kom till Sverige. Att det finns maskar i marken vet de flesta, men att maskar inte alltid funnits i de svenska markerna är kanske mindre känt.
? Under nedisning som avslutades för mer än 10 000 ?r sedan dog all maskar ut. I Nordamerika h?ller maskarna fortfarande p? att försöka ?terinvandra p? mark som isen lämnat efter sig, men i Sverige är de redan p? plats. När de kom hit är dock inte klargjort, förklarar Rolf Zale.
Förhoppningen med projektet är att Ume? universitet ska positionera sig som en av de starkaste aktörerna inom forskningsomr?det som rör gammalt DNA i sjösediment.
? Vi har en l?ng tradition av att analysera sjösediment och göra genetiska analyser av djur och växter. Självklart vill vi ocks? ligga i frontlinjen när det gäller att utveckla nya metoder för att analysera s? här pass gammalt DNA, säger Pär Ingvarsson, professor vid institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap.
Förutom det vetenskapliga värdet om historiska miljöer är tanken är att de metoder som nu utvecklas ska inkorporeras i Ume? universitets grundutbildning och öppna upp för nya studentgrupper som är intresserade b?de i mikrobiologi och naturhistoria.
För mer information, kontakta gärna:
Rolf Zale, institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap
Telefon: 090-786 67 81
E-post: [email protected]
Pressbild för nedladdning
Bildtext: Iförda vita dräkter och ansiktsmasker st?r en grupp forskare böjda över det sex meter l?nga sedimentprovet fr?n sjön Ekolns botten. Skyddsutrustningen behövs för att inte kontaminera proverna som tas ut för DNA och A-DNA analys. Foto: Rolf Zale

Ume? universitet
Ume? universitet är ett av Sveriges största lärosäten med drygt 32 000 studenter och 4300 anställda. Här finns internationellt väletablerad forskning och en stor m?ngfald av utbildningar. V?rt campus utgör en inspirerande miljö som inbjuder till gränsöverskridande möten ? mellan studenter, forskare, lärare och externa parter. Genom samverkan med andra samhällsaktörer bidrar vi till utveckling och stärker kvaliteten i forskning och utbildning.0000Skicka som e-post
Share this

Authors
Tags

Related posts

Top