Nationella prov skapar onödiga problem

? Kr?ngla inte till det i onödan. Det säger Örebroforskaren Eric Borgström om svenskämnets nationella prov i skrivande. Hans forskning visar att gymnasieskolans prov bygger p? flera olika idéer om vad skrivande är, och att dessa idéer lätt hamnar i konflikt med varandra. Detta, menar han, v?llar s?väl elever som lärare onödiga bekymmer.

? Ur ett bedömningsperspektiv är det tydligt att gymnasieproven behöver välja sp?r. Antingen satsar man p? att f?nga elevernas förm?ga att skriva efter p? förhand givna textmönster, eller ocks? försöker man f?nga elevernas förm?ga att agera i olika skrivsituationer. Som det är nu gör man b?de och. Det ger dubba budskap till s?väl elever som lärare, och det blir inte bra, säger Eric Borgström, som skrivit en doktorsavhandling i svenska vid Örebro universitet.
Inte följt instruktionen
I provuppgifterna ställs eleverna inför en skrivsituation som anger vad de ska göra. Det kan till exempel st? att de ska skriva en artikel, ett inlägg eller en essä. Utöver detta f?r de ocks? en detaljerad instruktion som talar om hur de ska göra det. Ett vanligt argument för underkänt betyg är just att eleven inte följt instruktionen.
? Helheten kan mycket väl vara bra men om eleven har hoppat över ett steg i instruktionen kan han eller hon inte godkännas, säger Eric Borgström.
Han menar att proven har konstruerats utifr?n idéer om hur texterna ska se ut, snarare än utifr?n vad eleverna behöver kunna göra med sitt skrivande. I verkligheten finns ofta olika retoriska strategier att ta till för att n? sina m?l.
? Som skrivforskare skulle jag önska att man tog avstamp i fr?gan vad eleverna ska kunna göra med sitt skrivande och konstruerade prov som sökte f?nga hur väl eleverna gör detta i sina texter. Nu börjar provkonstruktionen istället i andra änden. Man ställer fr?gan hur elevernas texter ska se ut, för att därefter försöka skapa uppgifter som resulterar i s?dana texter. Det är bakvänt. Det är ändam?len som ska styra val av verktyg, inte tvärtom.
Gick fort fr?n politisk idé till praktik
Eric Borgström har tillsammans med kollegan Daroon Yassin även undersökt l?gstadiets skrivprov. Dessa infördes som en tidig kontrollstation för att synliggöra elevers kunskapsbrister.
? Det finns ibland en föreställning om att det är s? enkelt att mäta elevers kunskaper. Men det tar tid att utveckla sunda prov. Den norska grundskolans nya skrivprov föregicks exempelvis av m?nga ?rs förberedande forskningsarbete innan de sjösattes, och inte minst viktigt, av en dialog mellan politiker och skrivforskare. De svenska ?r 3-proven gick alldeles för fort fr?n politisk idé till pedagogisk praktik.
Eric Borgström och Daroon Yassin följer i sin artikel provens genomförande i tv? klassrum.
? Även om det är de enskilda eleverna som ska hjälpas visar vi att andra faktorer än den individuella förm?gan inverkar p? elevernas resultat, exempelvis hur uppgiften presenterades.
För mer information kontakta Eric Borgström: 073-0505697, E-post: [email protected]
Telefon: 019-301361

Örebro universitet är ett modernt lärosäte med ämnesmässig bredd. Här finns cirka 17 000 studenter och 1 200 medarbetare. Universitetet har utbildning och forskning inom psykologi, humaniora, juridik,
samhällsvetenskap, naturvetenskap, teknik, v?rd, medicin, undervisning, musik, idrott, restaurang och hotell. www.oru.se0000Skicka som e-post
Share this

Authors
Top