Nu ska roboten f? människans fingerfärdighet

Genom ett forskningsanslag fr?n Knut och Alice Wallenbergs stiftelse p? 18,5 miljoner har professor Danica Kragic Jensfelt och hennes kollegor vid KTH möjlighet att förverkliga deras m?l: Att se till att robotar i framtiden ska kunna utföra lika komplicerade uppgifter som människor.

? En viktig fr?ga som vi kommer att studera i det här forskningsprojektet är hur robotar kan lära sig nya uppgifter med hjälp av den kunskap de redan har fr?n början. Om en robot till exempel vet hur man plockar upp ett glas fr?n bordet, kan den ocks? plocka upp en kopp? Eller en tallrik?
Danica Kragic Jensfelts fr?geställning är ett av de spörsm?l som hon kommer att jobba med tillsammans med bland andra forskarkollegorna Dimos Dimarogonas och Aaron Bobick (gästprofessor fr?n Georgia Institute if Technology) vid KTH.
Men först en kort bakgrund.
Forskning inom robotik har genomg?tt en snabb utveckling det senaste ?rtiondet. Robottekniken har gjort sitt int?g inom flera omr?den och tillämpningar, men det är än s? länge främst i form av enkla hjälpredor som klipper gräs eller dammsuger. Traditionellt har dessa robotar haft en l?g niv? av autonomitet och interaktionen med objekt i omgivningen var i bästa fall enkel.
I dagens samhälle har robotar samtidigt tagit över en mängd arbetsuppgifter inom bland annat industri och sjukv?rd vilket lett till ökad effektivitet och kvalitet samt förbättrat arbetsmiljön för m?nga människor. Nyttan med robotar är allts? mycket tydlig. Den förändrade demografin i Sverige, bland annat genom fler människor som behöver mer sjukv?rd, kommer att kräva att denna utveckling accelererar vilket i sin tur kräver betydande framsteg inom robotikomr?det.
? Precis som hos människor sker i stort sett all fysisk interaktion mellan en robot och omgivningen med armar och händer. Om man tittar p? de uppgifter som en människa utför och hur de genomförs noterar man att människan mycket ofta använder b?da armarna och händerna och att samarbetet mellan just armar och händer är n?got vi uppn?r utan att tänka, berättar Danica Kragic Jensfelt.
Hon fortsätter med att berätta att forskningsprojektet har som m?l att ta fram nya teorier och algoritmer för att möjliggöra att robotar i framtiden ska kunna utföra lika komplicerade uppgifter som människor gör.
Vilka mer specifika problem inom forskningsomr?det st?r d? forskarna inför just nu? Big data-perspektivet är först?s en utmaning.
? Vi vill allts? att robotar ska lära sig som människor gör det, genom erfarenhet. Det vill säga, vi människor lär oss av v?ra egna misstag och framsteg och genom att studera andra människor. För att kunna göra det har vi v?ra fem sinnen, och de använder vi oss av utan att tänka. Vi är ocks? bra p? att sortera bort information som vi inte behöver, och vi glömmer ibland bort den kunskap vi frekvent inte använder oss av, säger Danica Kragic Jensfelt.
Hon fortsätter med att berätta om robotars och autonoma systems framtida vardag.
? Vi förväntar ju oss att robotar aldrig glömmer. När robotar via sensorer samlar in information blir det mycket data. Dessutom kan de samla in information som vi människor inte kan, till exempel göra korrekta avst?ndbedömningar, säger Danica Kragic Jensfelt.
Hon summerar de utmaningar som finns. Som att en robot ska kunna fatta beslut hela tiden – i realtid – och kunna avgöra vad som är viktigt och var som inte är det. Till det tillkommer snudd p? orimliga förväntningar p? robotar, att de ska minnas exakt allt som hänt. Och s? den enorma mängden data d?, som roboten samlar in fr?n sin omvärld.
? Det här innebär att vi m?ste hitta nya sätt att jobba med robotars sätt att inhämta och agera p? information. Vi m?ste hitta nya sätt att representera data. Vi vill jobba med matematiker för att titta p? hur representationen av informationen ska se ut. Helt enkelt ett nytt sätt att organisera data. Det här projektet g?r ut p? att tänka annorlunda. Vi vill hitta likheter mellan data, göra problem mindre komplexa, säger Danica Kragic Jensfelt.
Hon illustrerar det hela med ett exempel. Säg att en robot lagar mat och behöver röra om i en gryta p? spisen. Roboten hittar ingen slev, hur ska den d? först? att det g?r lika bra med en sked men inte en penna?!
? Vi människor först?r ju mycket via vilken kontext saker och och ting befinner sig i. Robotar kan ? sin sida mäta färg och form, men har sv?rare för just kontext. Objekt kan se väldigt lika ut, men ha olika funktioner. De kan ha samma funktion, men se mycket olika ut. S? det är en utmaning, säger säger Danica Kragic Jensfelt.
Vad hoppas du att det här forskningsanslaget ska leda fram till under kommande fem?rsperiod?
? Vi hoppas att vi har byggt upp en omfattande kunskapsdatabas om fem ?r. P? världsniv? pratar forskarna just nu om det nya sättet att arbeta med representation av information. P? till exempel Stanford och Berkeley finns det tankar om att g? i samma riktning. S? jag hoppas att KTH:s robotlab är ett av de fem främsta inom den här typen av robotforskning, och känt för att g?tt i denna forskningsriktning, säger Danica Kragic Jensfelt.
Hon tillägger att detta forskningsprojekt kräver utveckling och integration av metoder inom flera olika discipliner: robotik, matematik, reglerteknik, datorseende och maskininlärning.
Robotar sensorer best?r bland annat av kameror, taktila sensorer samt kraft- och momentsensorer.
Det exakta forskningsanslaget är p? 18 558 000 kronor fördelat över fem ?r. Forskningsprojektet ska involvera tre doktorander, tre postdoktorer och/eller juniora forskare och tre professorer.
För mer information, kontakta Danica Kragic Jensfelt p? 08 – 790 67 29 eller [email protected]

3200Skicka som e-post
Share this

Authors

Related posts

Top