SE

Nya arenor konkurrerar om att forma politiken

? De statliga kommittéerna har f?tt konkurrens fr?n andra arenor när politiken ska formas. Men de är fortfarande en viktig spegling av den svenska statsförvaltningen och de värderas ocks? högt bland de som deltar. Det säger Erik Lundberg, som i sin doktorsavhandling i statskunskap vid Örebro universitet har granskat civilsamhällets deltagande i samband med utformningen av svensk politik.
I sin avhandling A Pluralist State? Civil Society Organizations? Access to the Swedish Policy Process 1964-2009 han g?tt igenom en mängd statliga utredningar, för att se i vilken utsträckning staten bjuder in organisationer i civilsamhället att p?verka svensk politik, vad som kännetecknar dessa organisationer och hur kommitté- och remissväsendet har utvecklats över tid.
Kunskapen om statens relation till civilsamhället är viktig b?de för organisationer som försöker p?verka svensk politik, men ocks? för offentliga aktörer. Det finns inte n?gra lagar eller regler för vilka organisationer som ska f? komma till tals utan det avgörs av praxis och avhandlingen tecknar en bild av hur denna praxis utvecklats historiskt.
Outforskat
? Det här är ett omr?de som forskarna inte tittat s? mycket p?, intresset har riktats mer mot nya former av nätverk och olika dialogformer. Men det svenska sättet att forma politik genom utredningar i kommittéer, vars resultat sedan f?r g? p? remiss, har st?tt sig under väldigt l?ng tid. Att civilsamhället p? det sättet f?r delta och bidra med kunskaper och idéer är ett viktigt komplement till den del av demokratin som formas genom val. Men det kan ocks? vara problematiskt eftersom det finns en risk att vissa organisationer f?r större inflytande än andra.
Erik Lundberg konstaterar att det är fler och en större m?ngfald av organisationer som staten bjuder in till den svenska politiska processen. Samtidigt har staten stärkt sin relativa position i förh?llande till civilsamhället.
Större blandning
Lundberg har funnit en viss övervikt av det han kallar ?insiderorganisationer? som p? m?nga olika sätt utöver inflytande över politiken. Det är inte enbart arbetsmarknadens parter, som traditionellt spelat stora roller i statliga utredningar utan en mer heterogen blandning av olika intresseorganisationer som ges en särställning.
? Man kan beskriva att civilsamhället inkluderas i svensk politik i ett priviligierat pluralistiskt mönster där organisationer som ocks? är etablerade i informella sammanhang ges en särställning i remissväsendet. Det kan till exempel vara tillfälliga berednings- och referensgrupper, samr?d och dialoger inom regeringskansliet eller genom departementspromemorior, som är ett slags ?lightversion? av utredningar, men i en mer sluten form.
Försvagad roll
I jämförelse med hur det s?g ut p? 1960-talet har kommitté- och remissväsendets roll försvagats. Kommittéerna har f?tt konkurrens av andra former för hur ärenden bereds. Samtidigt s? har dessa arenor kvaliteter som ur ett demokratiskt perspektiv är viktiga att sl? vakt om.
? Remissväsendet tycks vara relativt bra ur ett jämlikhetsperspektiv, det vill säga, att inkludera en bred kategori av organisationer och kommittéväsendet uppfattas av civilsamhället som mer transparent och förutsägbart jämfört med andra mer nätverksbetonade beredningsformer inom regeringskansliet.
Kontakt: Erik Lundberg, tel: 0709-56 23 24, e-post: [email protected]
Foto: Malin Hörnlund

Örebro universitet är ett modernt lärosäte med ämnesmässig bredd. Här finns cirka 17 000 studenter och 1 200 medarbetare. Universitetet har utbildning och forskning inom psykologi, humaniora, juridik,
samhällsvetenskap, naturvetenskap, teknik, v?rd, medicin, undervisning, musik, idrott, restaurang och hotell. www.oru.se0000Skicka som e-post
Share this

Artykuly o tym samym temacie, podobne tematy