Stora skillnader mellan skolpojkars och skolflickors ideal vid förra sekelskiftet

Vid förra sekelskiftet hade skolflickor en betydligt modernare syn p? jämställdhet än de jämn?riga pojkarna. Flickorna ville bryta sig ur den traditionella kvinnorollen och ta mer plats i samhället, medan skolpojkarna redan d? tyckte att kvinnorörelsen ?g?tt för l?ngt?. Det visar en ny avhandling av utbildningshistorikern Sara Backman Prytz vid Uppsala universitet.
När utbildningshistorikern Sara Backman Prytz studerade vilka könsstereotyper som fanns i skoltidningar och studentskrivningar under ?ren 1880-1930 s?g hon att d?tidens skolflickor hade en mycket modernare syn p? kvinnligt och manligt än de jämn?riga skolpojkarna.
Pojkarna beskrev den ideala kvinnan som späd och underordnad mannen, och kvinnans inträde p? arbetsmarknaden s?gs av pojkarna som ett hot mot b?de kärnfamiljen och mot samhället i stort. Det fanns pojkar som redan under denna period tyckte att kvinnorörelsen ?g?tt för l?ngt?.
– Flickorna anslöt inte alls till samma bak?tsträvande könsideal som pojkarna. De problematiserade i stället den traditionella kvinnorollen och var optimistiska till kvinnans nya ställning i samhället, säger Sara Backman Prytz.
Även ungdomarnas syn p? manlighet skilde sig ?t. Pojkarna ans?g att männen var överlägsna kvinnorna, ett mansideal som nästan inte alls fanns i flickornas texter ? över lag skrev flickorna ganska lite om män.
Gemensamt för b?de pojkar och flickor var att de tog avst?nd fr?n alla typer av överdrifter. Allt fr?n kroppsarbete till barnuppfostran skulle präglas av en ?lagomhet?.
– När ungdomarna betonade faran med överdrifter hämtade de ofta exempel fr?n arbetarklassen och överklassen, även om det var arbetarklassen som h?nades mest flitigt. Särskilt pojkarna tog kraftigt avst?nd fr?n den lägre klassens kvinnor. De menade att b?de kärnfamilj och samhälle hotades när kvinnor arbetade istället för att vara hemma med barnen, säger Sara Backman Prytz.
De texter som Sara Backman Prytz studerat kommer fr?n högre flickskolor och pojkläroverk som präglades av en borgerlig skolkultur, och eleverna kom ofta fr?n en borgerlig bakgrund. Flickskolorna var emellertid mer progressiva än pojkskolorna ? lärarna var högutbildade kvinnor och pedagogiken var ofta mindre traditionsbunden än i pojkarnas skolor. Sara Backman Prytzs avhandling visar allts? att inte bara lärarna utan även eleverna vid flickskolorna var mer fram?tsträvande i fr?ga om synen p? kvinnligt och manligt än eleverna i pojkläroverken.
För mer information kontakta Sara Backman Prytz, tel: 018-471 24 85, 0736 37 89 16, e-post: [email protected]
Avhandlingen ?Borgerlighetens döttrar och söner : Kvinnliga och manliga ideal bland läroverksungdomar, ca. 1880?1930? kan laddas ner i fulltext.
Avhandlingen försvaras den 24:e oktober 2014.
Uppsala universitet – kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se0000Skicka som e-post
Share this

Authors
Top